Seriöst?!

Jag har aldrig riktigt trott på det här med ålderskriser, jag har tänkt att det är bara en ursäkt för att få balla ur när du egentligen borde vara vuxen och ta ansvar men sen så fyllde en av mina vänner 30, inte länge efter det dumpade han sin tjej helt utan förvarning och blev direkt tillsammans med en annan tjej, flyttade i stort sett in till henne på en gång. Utan att vad som syns utåt tänka en enda gång på den tjej han faktiskt byggt upp ett liv med, DISRESPECT på hög jävla nivå!
Hon "fick" bo kvar i deras gemensamma hem, laga hans mat och tvätta hans kläder men hon fick sova på soffan. Han och den nya tjejen överöser fejsfuck med kärleksförklaringar och beter sig allmänt som nykära 14åringar, fine1. Visst kan man väll bli störtförälskad, det säger jag inget om, men som 30-åring ska du FAN bete dig med respekt mot den person som delat ditt liv de senaste åren och som sen får stå ut med din skit när det inte passar dig längre! Det spelar ingen roll om hon inte var den rätta tjejen för dig, behandla andra som du själv vill bli behandlad. Otrohet, lögner och svek är INTE, INTE!!! okej i ett förhållande.
Skäms för f*n!
Sen så borde man, kan jag tycka, inse när man blivit vuxen att om du inte på riktigt känner en person så kan du inte älska den personen. Du känner henne inte och man lär inte känna någon på en vecka, två veckor eller ens en månad. Seriöst?!
Och hur, jag bara undrar HUUR kan man välja att slå dövörat till när ett syskon försöker varna, hon älskar dig och skulle inte säga något för att såra dig eller göra något för att förstöra för dig, HON har känt dig hela sitt liv och vet precis vem du är, HUR kan du inte lyssna?!?!
Den första flickvännen har nu efter många om och men fått en ny lägenhet, hon ska få nyckeln kl 15.00. Av min vän har hon då fått veta att kl 18.00 ska hon vara ute ur deras gemensamma hem för då ska han och nya flickvännen börja tapetsera om, eftersom hon då ska flytta in.
Är du riktigt riktig?!?!
Jag sitter bara och gapar. Samtidigt vet jag hur otroligt svårt det är när man inte mår riktigt bra i sig själv utan behöver fly in i relationer, droger, sex, shopping eller vilket missbruk du nu vill ha.. sSAME SHIT!
Och jag vet också att när man inte själv har någon som helst insikt i sitt eget problem så finns det ingen hjälp att få, då kan de som älskar dig mest säga precis vad som helst och du kommer ändå aldrig att lyssna, tragiskt men sant. Och sedan kommer det att hoppa upp och bita dig där det gör ont.
Följer han mönster så kommer det inte att dröja länge förrän den nya flickvännen, som  ju tydligen inte har några pengar utan min vän betalar allt, är gravid. Det ger mig ont i magen att tänka på det här och jag behöver kanske inte berätta att jag undvikit att prata med min vän rätt länge nu för jag pallar inte med att se honom göra det här mot sig själv... Jag trodde aldrig att han kunde bete sig så här eller vara så här elak, det är en sida av honom jag tidigare aldrig sett och jag är besviken.
Kanske det här är vad folk kallar 30-års kris eller så är det vad som kommer bli ursäkten senare när allt går käpp rätt åt skogen.
Ja, jag vet inte.... men det har irriterat mig så pass att jag var tvungen skriva ner det.