Efter elva timmar med telemetri fick jag gå hem.. proverna visar inget, ekg visar inget, ja förutom att det går sakta då... och dom vet helt enkelt inte vad det beror på. Till veckan ska jag få cykla, så får vi se om det ger något.
Kanske finns det en förklaring till varför jag känt mig så off sista veckan.. jag har haft så här till och från men bara korta stunder, det har alltid gått över. Jag brukar skylla på för lite sömn och ignorera det men igår gick det bara inte över. Tårarna kom direkt dom kopplade fast mig på akuten och jag blev rädd.. det var inte roligt att vara patient, att fundera på vad som är fel....
Någon, min någon, kom och höll mig en stund, han är guld värd, och det kändes så himla bra.
Jag sov dåligt sen, kändes ju som att jag sov på arbetstid (vilket jag egentligen också gjorde) så jag vaknade för varje larm även mitt eget, som inte alls piper särskilt högt.
Det tog en evighet att gå hem i dag så nu chillar jag i soffan i väntan på familjemiddag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar