Snart

Så var ännu en alltför snabb helg över.
Livet har sista tiden bara bestått av packa, flytta, städa, städa och stäääda!
Jag är lagom less på att städa, less på att lösa alla problem samtidigt och rummen har ekat tomma när jag ropat på hjälp. Jag har kommit på att jag verkligen hatar att flytta. Hur roligt det än är att få börja bygga upp något nytt och från början så pallar jag verkligen inte med att flytta ifrån, för tro mig, det där med att få hjälp är inte så lätt som folk säger! Jag fick hjälp en kväll, en timme, resten gjorde jag själv. Ja, jag fick hjälp att bära ut alla saker och kartonger som jag förövrigt packat själv och sedan packar upp själv. Sedan har jag städat samtidigt som jag haft barnen 100 procent av tiden. Det har gjort mig sur, trött och förjävla less!
Jag tänker ALDRIG flytta igen!
Och som att det pissdåliga humöret inte räckte till fick jag besöka akuten i söndagsmorse, när det kändes som att jag på riktigt ville hugga av mig fingrarna! Jag har vaknat varje natt av att det gjort ont antingen i handen eller i ryggen men den här gången gjorde det så fruktansvärt ont.
Domen blev karpaltunnelsyndrom pga av överansträngning, förmodligen inflammerat också.
YEEEEY..... not :(
Jag vill bara skrika ut JAG ORKAR INTE MER! men jag gör i vanlig ordning inte det.
Nu försöker jag hålla modet uppe, det är en städ dag kvar och fyra dar kvar till jag lämnar ifrån mig nyckeln till det rosa huset, dom ringde precis och vill ha det på fredag.
Snart klart, snart klart.

I lördags efter en hel helvetes dag av städning och slit så kom äntligen Bettan! Min älskade Bettan <3
Jag saknar mina vänner så sjuukt mkt!
Hon drog en vals för sin mamma om att jag var så ensam och behövde henne. Men det är sant, jag känner mig ensam och jag vill ha mina vänner närmre.
Det krävdes även att Bettan kom 80mil för att jag skulle ta mig ut ur huset.
Enda gångerna jag lämnat nått av huset så har jag varit på jobbet eller på lilla ica, jag har inte sett andra personer än mina arbetskamrater och jag har inte sett det vi kallar för stad på.... ja, det var säkert en månad sen jag sprang igenom där.
Bettan ansåg detta oacceptabelt och drog ut mig ur huset.
Och det var helt fantastiskt skönt!
Bara att få ha smink och rena kläder.
Vi drog till knut´n, var inte alls speciellt där på kvällen men att bara få se något annat än oredan hemma, att få tänka på något annat än att städa, att få umgås med någon annan än skurhinken...
Bettan är guld värd på alla sätt!
Älskade Bettan <3