Just precis nu skulle jag vilja krypa under täcket och aldrig mer komma ut!
Jag är trött och på mer än ett sätt flyktbenägen.
Samtidigt som jag helt säkert vet att det kommer gå bra, allt kommer att gå bra ( ja, jag mantrar), så vill jag bara springa så långt bort jag kan!
Och rädslan mal i mig....
Ibland känns det mindre kontrollerbart än andra dar.
I går, onsdag, kl 14.30 hade vi fika på kursen jag var på, jag hade en cigg kvar och sen köpte jag helt enkelt inga fler, nu har jag varit rökfri i 33 timmar.
Natten på jobbet gick bra tills nångång i mitten, vilket resulterade i en rejäl snus-fylla, usch!!
Kanske påverkar det här mitt humör endel.. jag är grinig och inte alls särskilt uppåt :(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar