Påskfjällsägg

Påsk i fjällen i vanlig ordning.
Jag gillar fjällen på vårkanten, när solen värmer och huden lite lätt svider när jag kommer inomhus, när jag är så trött att jag kan somna stående på kvällen och sen vaknar (rätt) tidigt, redo för solen igen.
Det är slutet på vintern och början på våren.
Sista två åren har påsken i fjällen varit extra bra.
Det där som oftast retat gallfeber på mig och gjort så att dragit mig för att åka finns fortfarande kvar men det känns inte lika jobbigt och det stör mig inte alls lika mycket längre.
Det är med hundra procents säkerhet mannen jag sover hopklämd med som är orsaken till det och jag njuter :)

I dag har jag besökt Lord Emmoth och man kan nu ana att det sprungit en leopard genom djungeln, eller är det solen ovanför havet? Jag är fantastiskt nöjd även om jag just precis i denna minut är både trött, frusen och öm.
Nu blir det soffläge här i huset där vi bor, tills kidsen kommer hem :)

Det bubblar mycket känslor i dag, kanske påverkat av tröttheten, frusenheten och ömheten.
Det är en sån där dag när jag bara vill krypa in i tryggheten av mitt happy place och stanna där.
Känslorna är starka och skrämmande och jag känner mig ganska ensam i allt det.
Det är fina känslor men skrämmande ändå <3