Provade på en sån där underbar känsla av emotion overload i går när Lina dök upp från ingenstans mitt i jobbrushen. Jag var helt oförberedd, tanken hade inte ens slagit mig att hon skulle vara där, fastän jag egentligen visste det. Jag fick verkligen skärpa till mig för att inte börja gråta när hon helt plötsligt bara stod där, finaste Lina :)
Så i kväll planeras middag i rosa huset med mi gyals!
Jag har saknat det här :)
Att sen solen skiner gör inte saken sämre :)
Två av fyra arbetspass avklarade, semestern närmar sig med stormsteg :)
Nu ska jag skaka liv i mina sjusovare och snart inta sovläge själv.
I dag är en bra dag :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar