gaaaah

20 minuter i telefon och jag hann säga mm typ 4 gånger.
Vad ska jag göra och vad ska jag tro när jag har en så himla stark känsla av något
men någon säger något annat?!
Var det någon som förstod det där?
Jag är irriterad.
Men framtiden kommer att visa sanningen tillslut.. vissa saker går inte hålla hemliga i föralltid.

Igår fick jag höra en berättelse,
det kändes som en dålig repris av hur mitt liv var förr..
självklart kom många tankar, minnen och känslor tillbak.
Jag vill räcka ut handen och hjälpa samtidigt vill jag springa så långt bort jag bara kan,
jag vill glömma allt som nånsin har hänt, glömma problemet, glömma hur jag kom vidare, glömma allt, radera precis varenda sårad känsla.
När jag tänker på det eller pratar om det så blir jag så trött, jag vill bara sova...
sen kommer irritationen som ett brev på posten dagen efter,
irritation mot att det finns så mycket sånt här, det är såå många som mår så dåligt och det finns ingen annan lösning än att de ska komma på den själv.
Jag tror att mkt irritation och mkt ilska jag känner egentligen är mot mig själv,
att jag kanske inte riktigt förlåtit mig själv för att jag tillät mig själv att sitta i den sitsen.
För helt ärligt, iaf i början, så visste jag bättre i mitt huvud men av någon anledning så tryckte jag bort det tills det tillslut inte existerade någon sån tanke längre.

Nu vill jag sova igen....