back 2 normal program

Rädsla är svårt, jag vill inte vara rädd, jag vill kasta mig över det och bara wohoo, U know, face your fear and fear your face eller nått..
iaf så vill inte mitt innersta desamma som jag, det kämpar emot i sinne
och nu låter jag som att jag är bing i bollen men såå är det inte.. riktigt.. eller.... nä. :o
Jag är rädd, besviken, ledsen och mitt i alltihop så lugn och så hoppfull,
för jag vet att allt löser sig, på ett eller annat sätt, kanske inte på det sätt jag vill men det betyder ju inte att det blir dåligt, det kanske bara är så att det finns en annan plan för mig, en bättre plan, who knows... :)

I fredags tittade jag och Tina på en asgrym film som med sitt kanonskap fick mig att svimma till ett tag, för jag sov inte, nä´ä!
moffade chirre å dirre, karra å cola som bara vi kan, jag är fortfarande rätt mätt :p
Jag saknar söndagar.. våra söndagar... :)
men snart .... ;p

Jag är inspirerad oxå, att ta tag i det här och göra nått åt det innan det gått för långt, innan jag gömt mig förevigt i mitt likgiltiga skal..
så i morrn ringer jag ett viktigt samtal så fort jag kan.
yup yup

we own nobody nuthin but love
bless